borde kanske byta namn på bloggen från metahanna till idiothanna

min mor är minsann inte helt främmande inför ironins underbara konst (den där meningen var verkligen inte korrekt tror jag inte..)
se själva:

"NEJ MAMMA! TA INTE UPP ETT PLAGG UR TVÄTTKORGEN, DET ÄR SÄKERT MASSA ECOLIBAKTERIER PÅ DET, SVININFLUENSAN! SVININFLUENSAN!"

"ja, det är klart. svininfluensan har ju hamnat i våran tvättkorg..."

saker som hände igår

1. jag lämnade min plattång på från att jag åkte hemifrån vid halv åtta på morgonen tills jag la mig vid elva på kvällen. brandsäkra hanna är i farten!

2. jag drog ett skitkul skämt i mitt huvud i skolan, och skrattade sen åt det hela dagen.

3. jag fick lön.

3a. jag säger det igen, jag fick lööön

MMHHMMFFGHHM!!

Här sitter man i godan ro och dricker sin o'boy en fridfull måndagmorgon, solen lyser in genom fönstret, man känner sig hyfsat snygg i håret och världen känns ganska harmonisk.
Kunde denna känsla fått vara hela dagen?
Självklart inte.
Kunde denna känsla fått vara i 15 minuter?
Självklart inte, för när man sitter här och sörplar så kommer någon och smyger upp bakom en och kör ner ens huvud i en hink med kräftor! Stora, levande, bruna, äckliga kräftor! Och inte nog med det, när den chocken har lagt sig och mamma fått sig en utskällning och man försöker återvända till den fridfulla platsen man befann sig på innan, NEJ DÅ KOMMER PAPPA OCH SÄTTER EN KRÄFTA I HUVUDET PÅ MIG. EN LEVANDE GNÄLLANDES BLODTÖRSTIG KRÄFTA I MITT HÅR!

VEM GÖR SÅ?! VEM GÖR SÅ?!

klockan är 6 på morgonen. hade tänkt sätta mig och skriva något här, men jag är just nu så trött att jag inte ens kommer på ifall begin(n)ing stavas med ett eller två l.

så vi skippar det. jag tänker återgå till mitt kaffe.

Jag håller på.
Det är bara frustrerande att det ska ta så himla lång tid.

ni vet hur man säger att det bästa i livet är gratis?
jag tror att det kan vara sant.

klockan är 01.49 och jag har suttit i mitt fönster i nån timma nu och tittat på meteorskuren.
jag vet inte riktigt vad det är med det, men att bara sitta där och se hur stjärna efter stjärna faller och lämnar efter sig ett glödande streck på himlen en liten stund...jag kommer på få saker som är vackrare.

att sitta och titta ut i själva universum och begrunda att det är så mycket större än bara mig själv, än dig själv, än oss allihopa. att bara för en natt ta bort filtret av sorg eller skit eller smärta som så ofta är i vägen, och faktiskt endast se något som är vackert.

nej, jag vet inte. stort känns det iallafall inatt.

ööh.
jag är verkligen ledsen, men jag har verkligen inget på lager..


ni har hört den om de två tomaterna som gick över vägen va?

funderar på om jag borde bli lite mer personlig här, alltså skriva lite om vad som händer i mitt liv under dagarna liksom.

men..
ifall jag skulle börja skriva om vad som egentligen händer i mitt liv skulle 90% av inläggen bestå av saker som att jag ganska ofta funderar på att börja använda tandtråd så där seriöst, två gånger om dagen ni vet, men att problemet är att jag råkade döda en nattfjäril med min tandtråd, alltså inte att jag tog själva tråden och typ ströp den men..jag krossade den med själva fodralet så jag typ slängde det. och tandtråden låg ju så klart i fodralet. och jag går inte riktigt ner på stan och köper tandtråd så ofta. så..
men jag använder tandborste i alla fall. thank god.

öh.
nej, jag tror jag skippar de ack så intressanta detaljerna om mitt ack så intressanta liv och ïstället fortsätter med att upplysa er om de få komiska och många irriterande händelser som inträffar i min omgivning då och då.

One may think we're all right
But we need pills to sleep at night
We need lies to make it through the day
We're not okay

One may think we're doing fine
But if I had to lay it on the line
We're losing ground with every passing day
We’re not okay

But that's one thing I would never
One thing I would never
That's one thing I would never
Say to you

ijämte mig i sängen ligger det en halvnaken maträtt som har på sig ett par gigantiska trosor.


som hon fått av sin farmor.

Och bara sådär
tillsammans med 55 000 främlingar,
till tonerna från gitarren på Where the streets have no name
så tändes hoppet igen.