söndag, oktober 3

Jag känner bokstavligt talat hur det spränger och känns i varenda ådra kroppen hur jag utvecklas av att vara här, av att göra saker jag egentligen inte vågar göra och att inte ha koll på någonting. Ibland är det läskigt, eller rättare sagt, hela tiden är det läskigt. Men jag är så glad att jag är här i Stockholm och pushar mig själv till att vara så mycket jag kan och att lära mig att göra sitt bästa räcker. Och jag är så glad att jag har en så fin människa att dela det med och att luta mig mot (och som vet hur en tvättmaskin fungerar).

Ge aldrig upp, fortsätt göra vad det än är du vill göra. Sikta så högt du vill, så kommer du hamna där.

1 kommentar:

  1. Å! Du ger mig kraft att fortsätta högt! :)
    Love/Emma

    SvaraRadera

BESÖK